Slipers eller järnvägsslipers som det också kallas är en slags balk som sitter på järnvägsspår samt tunnelbanespår och avgör vidden på spåren samt fördelar lasten på banvallen jämnt. Traditionellt sett är dessa tillverkade av trästockar som sågats till och sedan impregnerats för att tåla väder och vind. En stor fördel med träslipers är att de hjälper till att minska ljud och vibrationer från tåget. Den sortens trä som används är furu, bok och ek. Ek är det absolut bästa alternativet eftersom det håller längre, men det är också dyrare och används därför bara på de mest trafikerade järnvägsspåren i Sverige.

På senare tid har man också börjat använda slipers av betong när man bygger ny järnväg eller reparerar gamla spår. Det är då mycket viktigt att betongen är av bra kvalitet så att den inte spricker, vilket ofta hände i början när man började använda betongslipers på svenska järnvägar. Numera används de nästan uteslutande och trävarianterna används endast vid reparation av äldre spår som redan har träslipers sedan tidigare. När man monterar dem så täcks de till största delen av ballasten, så att bara ovansidan är synlig. Normalt sett består ballasten på svenska järnvägar av makadam, men tidigare har också sand använts. Ibland kan träslipers ruttna efter lång tids användning, och när de ska bytas behöver man oftast stänga av hela spåret vilket drabbar trafiken.

Några andra varianter av slipers som kan användas är distansjärn, stål- och plastslipers. Distansjärn används främst för spårvagnar medan stålslipers används som ersättning för trasiga trä- eller betongslipers tills man kan byta ut de mot ett permanent alternativ. Platsslipers fungerar ungefär på samma sätt som de som är gjorda av trä, och är dessutom bra för miljön då de består av plast som har återvunnits, men de används inte ännu på de svenska järn- och spårvägarna.