Järnvägen har mer än hundra år på nacken men är lika populär nu som då. Idag är tåget ett bekvämt sätt att resa, dessutom det mest miljövänliga. Ett av de största järnvägsprojekt i modern tid är Botniabanan som innebär att snabbtåg kan gå ända upp till Umeå i norr. Botniabanan ersatte den krokiga Stambanan och är idag 19 mil lång och trafikeras av både persontåg och godståg.

Ett enormt historiskt järnvägsprojekt
Det största järnvägsprojekt som skett var då järnvägen drogs fram genom nya marker i Sverige under 1800-talet. De så kallade rallarna var utrustade med hackor och spadar och levde efter hur rälsen drogs. I stort sett hela Sverige lades under räls och gjorde resandet både bekvämare, säkrare och snabbare. Tågen på den tiden var inte särskilt miljövänliga så loken drogs av ånga vilket framställdes med hjälp av eldning av kol. Idag drivs tågen med hjälp av elektricitet och har ytterst liten påverkan på naturen.

Botniabanan
Botniabanan var ett enormt järnvägsprojekt eftersom nya sträckor skulle dras. När planering av nya sträckor genomförs innebär det att människor ibland måste flytta på sig. Hus köps upp för att sedan rivas för att ge plats åt tågrälsen. Det är inte bara hus som står i vägen utan även vattendrag och berg. Berg måste sprängas och tunnlar byggas, broar ska korsa de vilda älvarna eller den lugna ån. Oavsett om det är en bro eller tunnel som ska konstrueras är det ett enormt projekt i sig och kräver noggrann planering.

Mellan 2006 och 2010 installerade Infranord ERTMS på Botniabanan som underleverantör åt Bombardier.

Människorna kring järnvägen
Inom järnvägen jobbar människor med många olika inriktningar i sina utbildningar. När ett sådant stort projekt som Botniabanan handläggs är det viktigt att samarbeta över gränserna och att rätt personer finns på rätt plats. Ingenjörer, arkitekter, sprängexperter och dagens rallare, alla är lika viktiga för att projektet ska gå i lås och slutföras.